Bröderna Pettersson består av storebror Håkan och lillebror Stefan. De båda kom till Timrå IK från GIF Sundsvall (1967). Håkan var 18 år och Stefan var 17 år. Tillsammans spelade de i juniorlandslaget.
De båda skulle sedan spela med Timrå IK i hela 15 säsonger. Från 1967-82. Helt otroligt! De båda har tillsammans 853 matcher i Timråtröjan. Håkan är den spelare i Timrå IK som spelat flest matcher för klubben (446) och Stefan ligger på tredje plats (407) efter Olle Åhman (415). Så dessa bröder har varit en enorm tillgång för laget genom åren och varit stora gestalter.
Forwarden Håkan skulle bli den mest omtalade av de två. Delvis för att han var en grym målgörare och dels för att han spelade så hårt. Han är den spelare i Timrå IK som suttit i utvisningsbåset mest genom tiderna. Överlägset leder han den statistiken med sina 475 utv. minuter. Han ligger även i toppstriden när det gäller mål och assist genom tiderna. En riktigt härlig lirare med andra ord. Med sina 446 matcher, 185 mål, 193 assist och 475 utvisnings minuter så är han en av dom som uträttat mest hemma i Timrå.
Håkan var en hockeystjärna på 186cm och 85 kilo och hans spel kunde sammanfattas som tungt, kraftfullt och med styrka. Han jobbade, slet och satte emot i varje närkamp, något han inte var rädd för. Om han fick en smäll så kom han alltid igen och kastade sig in där striden var som hårdast. Han fick sitt stora genombrott i Bern/Geneve-VM 1971 dit han kom med i sista stund som reserv, men han gjorde bra ifrån sig och fick sin chans när Modo-stjärnan Anders Hedberg skadades i landskampen mot Finland strax före avresan till Schweiz. Innan den överraskande VM-uttagningen var han en hockeydoldis och han blev rikskänd över en natt.
Att Håkan valdes berodde på hans goda insatser i Allsvenskan samt hans insatser i Vikingarna. Dessutom kunde han spela ytter på vilken sida som helst då han alltid gjorde sitt jobb var än han sattes in. Från början var Håkan back i GIF Sundsvall men när de lade ner ishockeysektionen så fick han kliva upp i kedjan när han kom till Timrå som hade ont om forwards. Vid 22 års ålder fick han vid 23-tiden dagen innan VM-truppens avresa till Schweiz veta att han skulle göra sina första matcher i Tre Kronor. Just då stod han i logementet på LV5 i Sundsvall och skulle gå till sängs. Telefonen gick sedan varm hos vaktchefen då tidningarna letade efter honom. I ilfart fick han packa och på morgonen bar det iväg med flyg till Arlanda.
Övriga Timråspelare i VM-truppen var Lill-Strimma och Inge Hammarström där Inge och Håkan blev stora överraskningar. De kände varandra sedan tidigare då de spelat i samma kedja i Timrå samt i Vikingarna. Håkan hade i början svårt att komma igång då han lagt av med hårdträningen efter SM-slutspelet. Tempot var dessutom högt i matcherna så det var svårt att hänga med i början. Men sedan gick det bättre i match efter match. I de sista matcherna mot Finland var han på strålande spelhumör då han spelade med Brynäsarna Håkan Wickberg och Tord Lundström. Det räckte till en bronsmedalj efter att Håkan gjort vinstmålet. ett riktig slumpmål som tog på Finsk skridsko in i mål. Det internationella genombrottet var ett faktum.
Håkans tyckte själv att en av sina höjdpunkter var när han som 18-åring fick åka med Vikingarna till Kanada. Där flög och åkte laget buss och den jobbiga resan gav väldigt många nya intryck. Ett av de dystrare minnena var förlustmatchen mot Västtyskland i VM 1971 som var en verklig katastrof. I sina drömmar önskade Håkan att Timrå skulle ta SM-guld. I sitt All Star team hade han Lill-Strimma Svedberg och Bert-Ola Nordlander som backar, målvakt Honken Holmqvist och på topp Håkan Nygren, Håkan Wickberg och Tord Lundström.
I Tre Kronor spelade han i Timrås klubbkedja 1974/75. Tillsammans med Finn Lundström och Olle Åhman var de en fruktad kedja. Varje säsong höll sig Håkan bland de främsta i TIK’s poängliga och vann den även flera gånger.
Backen Stefan var även han duktig. På sina 407 matcher gjorde han 74 mål och 121 assist. I utvisningsbåset satt han 207 minuter. Ofta var han bäst på plan. Han fick dock aldrig chansen i Tre Kronor utan fick nöja sig med spel i B-landslaget. JSM-guld vann han två gånger och ett JSM-silver vann han med Timrå IK. Han var då tongivande i laget.
I och med att de slutade i Timrå IK 1982 så hade de spelat under hela klubbens storhetstid. Faktumet att de försvann från klubben markerade att Timrå IK i fortsättningen inte skulle bli vad det varit. Inte på många år iallafall…
Håkan Pettersson – Stor Grabb nr. 91
född 1949
1964-67 GIF Sundsvall
1967-82 Timrå IK
1982-84 Njurunda SK
1984-86 Tränare i Timrå IK
1968 JSM-guld
Landslagsuppdrag
debut i J-landslaget 27 dec. -67 i Tammerfors mot Polen
debut i B-landslaget 28 nov. -68 i Göteborg mot USA
debut i A-landslaget 2 sep. -69 i Halle mot Östtyskland
1971 VM-brons, Bern
1972 OS Sapporo
1972 VM-brons Prag
1974 VM-brons Helsingfors
1975 VM-brons Västtyskland
65 A – landskamper
21 B – landskamper
5 J – landskamper
Stefan Pettersson
född 1950
1964-67 GIF Sundsvall
1967-82 Timrå IK
1982-84 Njurunda
1968 JSM-guld
1969 JSM-guld
1970 JSM-silver
Landslagsuppdrag
debut i J-landslaget 26 nov. -67 i Sarpsborg mot Norge
debut i B-landslaget 3 sep. -69 i Tammerfors mot Finland
25 B- landskamper